När solen sakta sänker sig mot horisontens linje,
naturen stilla lägger sig till ro.
När kvällsbrisen varsamt för in mot land,
skymningen fäller ut sin skyddande famn.
Då är vi alltid tillsammans.
Så blir vi en del av ringarna,
likt stjärnkristaller strös över vattenytans spegel.
Kommentera