Lika lite som jag kan göra det synliga osynligt, kan du göra dig oseende. Jag vill säga – var inte rädd! Men i den stund du lämnar tid och rum är vi inte längre där, och orden når aldrig fram… (Att… Fortsätt läsa →
Ängslas inte, jag stryker dig över kinden. Vet att jag finns i din närhet, även när vi inte är hos varandra. Du kan känna min hand smeka ditt hår. Jag ser dina tårar göms , din hjälplöshet. Jag… Fortsätt läsa →
”Jag får lära mig älska någon annan” Orden ringlar sig fram i en drömlös sömn Tusenfotad belägring omgärdar mig Väcker jag mig in mot ljuset
Jag kan inte skriva ditt liv, men jag kan klä minnet av dig med mina ord. Jag kan bära din längtan, ditt vemods viskning inom mig, men själv måste jag andas ditt livsmod. Hur ska minnet av dig annars ge… Fortsätt läsa →
Där satt vi efter så många år i varsin sliten fåtölj och försökte minnas, skrattade ditt stora fria skratt. Slamret av kaffepanna och gasolspis. I garderoben min trehjuling och endast tiden verkade ha passerat från det som var mitt och… Fortsätt läsa →
Som en kall våtfuktig filt lägger du din alkoholdimma över mig, in i gryningsljuset Dina ord som trasselsuddar i mina öron Omgärdar det som är kvar, av JAG
Där sitter vi. Inklämda med köksbordets nötta luddiga vaxduk likt en skyddande mantel mellan oss.
© 2024 Dagsafari.se